Sasette

Ja det är väl iaf bättre än inget? Uppdaterat alltså. Haha.

Nu är vi alla friska igen och det är full fart här hemma. Att hinna med någonting som att tvätta, städa eller ens duscha... det mina vänner är inte helt lätt alla gånger. Liten har blivit större och det ska hända saker hela tiden. Det blir jobbigt att bara vara hemma, för då måste mamma hitta på olika lekar hela tiden. Därför har vi någonting inplanerat nästan varje dag. =)

måndag- Öppna förskolan och musiklek
tisdag- Sagostund på biblioteket och ev. öppna förskolan
Onsdag- Öppna förskolan
Torsdag - Badhuset
Fredag- Hemmapyssel o ofta en tur till lekparken

Häromveckan vände jag ryggen till och vips så hade Melwis klättrat upp på den öppna luckan till diskmaskinen och stod där glatt plockandes bland besticken. Gah! Man skulle ha ögon i nacken. Busungen är nyfiken på det mesta och testar vad som är möjligt.

Men det är verkligen inte något jag klagar på i egentlig mening. Jag tycker att det är helt underbart att se min lilla bebis utvecklas och bli en egen person med egna idéer och egenskaper. Lite bus är nyttigt... även om mamma ibland är ack så trött...haha.

På förskolan trivs Melwis jättebra. Men samtidigt får det inte vara för många barn runt honom. Då tyr han sig gärna till mig, eller drar sig undan och håller till i ett eget hörn av rummet. Blir nog för mycket intryck och stoj emellanåt och då behöver han lite eget utrymme för att reda ut och få klarhet i hur situationen ser ut.

Har också funnit en ny favorit bland mellanmålen för mitt lilla Pyre - Knäckebröd! Först var jag lite tveksam till att ge honom det. Han har suktat och pekat ett tag nu vid frukostbordet, men jag har varit orolig för att han inte skulle kunna hantera det och sätta i halsen. Men som sagt, när han väl fick smaka var det en hit. Dessutom har han, som alltid varit stenhård i magen, nu blivit bra i magen. Så det tackar vi för. Två flugor i en smäll alltså... Glad och nöjd unge och glad och nöjd mage.

En skiva om dagen...är bra för magen! =)

Igår tog jag också det djärva beslutet att låta Melwis äta det sista av sin lunch själv - med sked. Jag är absolut inte pedant av mig.. och inte rädd för skit. Men... Jag erkänner. Jag tycker att det är jättejobbigt med allt kladd när liten använder skeden som slunga och får maten att färdas överallt i köket.. =S Bara att vänja sig dock. Har vi lyckats komma så långt att han kan göra nr. 2 på pottan ,om jag hinner sätta honom där i tid, ska vi väl lyckas manövrera det här med skedar också?