Sasette

Var på besök på jobbet igår. Melwin knatade runt bland skåpen och ryckte i varenda hänglås. Mammas lilla charmtroll.

Lunchade med ett par kollegor och sen var jag in och pratade med chefen om min tjänst i vår. Jag har haft enorm ångest för att gå tillbaka av flera skäl som jag inte går in på såhär offentligt, men nu verkar det iaf lösa sig till det bästa alternativet och det utan tjafs.

Går ner till 75% i tjänst under våren och kommer inte att undervisa i svenska. Det är i och för sig trist eftersom jag tycker att det är väldigt roligt. Men ur tidsperspektiv, så är det kanon. Det betyder: Inga nationella prov, Inga långa uppsatser att rätta = Betydligt mycket mindre tid som går till rättande.

Dessutom slipper jag mentorstjänst. Vilket också är himla givande, men tidskrävande. Nu kan jag fokusera på mina kurser och eleverna där istället för att behöva ha ett helhetsperspektiv på 30 elevers skolgång med samtal och föräldrakontakter.

En sten släppte och nu kan jag faktiskt slappna av lite de två sista månaderna hemma med Melwis. Det finns kanske en högre makt? Haha.