Home again

Tiden flyger förbi. Nästan en vecka sen jag var här och skrev några rader. Får bli ett sådant där tillbakablickande inlägg (igen).

Barnmässan var inte riktigt vad jag väntat mig. Tyckte att det var trångt och mer reklam än försäljning. Men vi lyckades ändå få med oss en hel del hem. Melwins favoriter var den stora kassen med frukt- och vaniljkrokar (finns ju bara majskrokar i butik) och ballongen som han fick att hänga på vagnen. Själv var jag nöjd med inköp av bodys, pyjamasar, mössor och nappflaskor.

 Hemma på mormor och morfars altan i vårsolen.

Resan hem från värmland gick lika bra som ditresan. Det enda som strulade till sig, var att M givetvis lyckades med konststycket att lägga av ett jättekalas i blöjan strax innan vi var framme vid stockholms central. Lagom stressande för en redan spänd mamma. Tog av honom brallorna och förberedde så att det bara skulle vara att byta i sätet bredvid när folk började kliva av (ville inte släppa lukten mer fri i en nästan full tågvagn). Trots att jag förberett och stressade, slutade det med att vi var sist kvar på tåget och att konduktören stod en bit bort och tittade lite missnöjt på oss. Nöden har dock igen lag. Jag hade inte mkt till val. Var tvungen att byta innan vi satte oss på pendeln hemåt. Det gick efter omständigheterna ändå smidigt. Tog inte så lång tid och jag slängde bara M över axeln och tog med mig alla saker ut innan jag satte på selen.

 På ditresan sov han 5 min... gick bättre hem, då sov han en timme.

Det var en fullspäckad vecka hemma i värmland, men väldigt trevligt. Hann med att träffa min mormor, kusin Sara och två kompisar från universitetstiden. Ja, plus alla som kom förbi och hälsade på, eller som jag träffade på byn.

 Fina kusin Sara.

Det blev med andra ord en hel del åkande med bilen (tur att jag fick låna). Som tur var funkade det helt ok med Melfisen i nya bilbarnstolen som mamma köpt. Det enda jobbiga är att han sitter bak (men det gör han i vår bil också). Det är inte så enkelt att trösta eller stoppa i nappen igen om man är själv i bilen. Blev ett antal stopp på busshållplatser under veckan. Allt löser sig dock...

 Stor kille nu... inget babyskydd utan "riktig" bilstol.

Känns ändå skönt att vara hemma igen. Vardagen rullar på. Melfis blev jätteglad över att vara tillbaka hemma bland sina leksaker igen.

 - Oh vad många saker jag har!

Allra gladast är han dock för att han är hemma och kan gå i sin gåstol. Det var det första han gjorde när vi kom hem. Knatade fram och tillbaka i köket. Går undan när han sätter fart, men tar dock stopp i endera köksbordet eller kylen, så lite hjälp att vända vill han ha.

 Glädje!

Och lyckas man ta sig fram till ett ställe med lösa föremål... då är lyckan gjord!

 Hehe... lite stolt får man väl vara över att han väljer enbart träningslitteratur att dra ut ;-)

Nu sover fisen en stund, så då är det bäst för mamman att försöka fixa iordning sig. Ska ju vara på BVC om ett par timmar för 6-månaderskontroll och sprutor. Gör ont i mammahjärtat att veta att de kommer sticka honom i båda låren igen. Men det måste väl göras... så jag får försöka att vara cool. (Inte lätt för en mamma med sprutfobi)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback